| Noteringar |
Barn med Katarina Mårtensdotter Höffner (1626 - 1716)
Barn:
Lisken Andersdotter (1647? - 1742)
Jon Andersson (1649? - 1715?)
Olof Andersson (1651? - 1748)
Margareta Andersdotter (1661? - 1735)
Mårten Andersson (1667? - 1745)
Valborg Andersdotter (- >1719)
Karin Andersdotter
----------------------------------------------------------------------
"Sammandrag av Fryskdals härads domböcker 1602-1700"
Gunnar Almqvist:
--
1648 ht
Anders Olofsson i Östmark och Karin Olofsdotter i Torsby bötfälls för
lönskaläge. Karin har fött barn.
--
1656 vt
Anders Olofsson i Långerud återställer till Björn Nilsson i Östmark 6 1/2
rd som denne betalat Jon Olofsson i Backetorp för hans del i Långerud. Köpet
har ej blivit lagfäst och jorden har ärvts av Anders brorsbarn. Dessa är
omyndiga, varför jorden ej får säljas.
--
1658 ht
Olof Toresson i Långerud ägde 1/6 i Vadje (värde 66 1/3 rd) och 1/2
Vadjetorp (50 rd) samt med sin hustru Valborg Knutsdotter 1/10 i Östmark,
för vilken sistnämnda lott de upptagit torpet Långerud (100 rd), vari sonen
Anders ensam äger hälften.
Denne behåller Långerud, och hans bröder Per, Jon, Knut, Börje och Tore
delar lotterna i Vadje och Vadjetorp samt tar lösen för sina andelar i 1/2 Långerud.
Arvet efter fadern blir alltså 27 rd 34 1/2 öre smt på var och en. Anders har
redan börjat betala Jons barn, och Per Olofsson har betalt en del till fadern,
vilket räknas honom till godo.
--
1660 ht 26
Anders Olofsson i Långerud betalar för att få slut på klander från syskonens
sida ytterligare 16 rd till Per i Vadjetorp, Börje i Kollerud, Knuts barn i
Vadje, Jons barn i Backetorp samt Tore.
Björn i Östmark skall ha 4 rd för sin hustrus andel i Långerud, såvida han ej fått
nog ersättning inne i gården.
--
1661 vt 42
Fasta på Långerud för Anders Olofsson ib enligt överenskommelse med
såväl föräldrarna, Olof Toresson och Valborg Knutsdotter, som syskonen.
Hälften har Anders enligt dom 1658 (nr 21) erhållit för arbete. Av den andra
hälften har han ärvt 1/6, dessutom betalat 27 rd 34 1/2 öre smt till brodern
Jon Olofssons barn i Backetorp för deras arvsrätt och enligt förlikning 1660
(nr 26) betalat ytterligare 16 rd till sina bröder Per i Vadjetorp, Börje i Kolle-
rud, Jons barn i Backetorp, Knuts barn i Vadje och Tores barn i Askerud.
--
1663 ht
"Mårten Höffners änka Katarina Svensdotter testamenterar allt lösöre till mågen
Anders Olofsson i Långerud och dottern Katarina Höffner."
--
1688 ht
Anders Olofsson i Långerud intygar att sal. Per Björnsson i Östmark på
sitt yttersta sagt sig ha lämnat sin broder Jon Björnsson i Persby 15 1/3 rd för
dennes jord i Östmark. Per Bondesson vill nu på sina styvbarns vägnar tillträ-
da jorden, vilket dock bestrides av Jons barn. Rätten beslutar att eftersom
inget säkert köp kan bevisas skall pengarna återbetalas. Dessutom skall sal.
Björn Nilssons arvingar sammanträda för att skifta arvet i Östmark, Bergsäng,
Bada och Puranstorp.
--
1690 vt 31
Anders Olofsson i Långerud har vid en brand mist så gott som hela sin
gård.
--
1692 ht
Östmarksborna klagar över att Anders Olofsson i Långerud tillåter "and-
ra och finnar" att jaga älg på Östmarks skog, t. ex. Tomas Sykan i Röjdåsen.
--
1693 ht 51
Björn Nilssons barn i Östmark kräver av Anders Olofsson i Långerud
Björns hustrus Karin Nilsdotters rättighet i Långerud till ett värde av 3 1/2 rd.
Karin var halvsyster till Anders Olofsson. Denne uppvisar fastebrev av 1661
på Långerud och uppger att hans svåger Björn för sin hustrus lott fått en teg i
bolbyn.
--
1697 ht 7
Fasta för nämndemannen Per Bondesson i Östmark på Hästenäsängen ib,
som han 1695 återlöst från Anders Olofssons i Långerud barn Jon, Olof och
Mårten Anderssöner för 27 rd 16 öre smt.
----------------------------------------------------------------------------
1) Fryksdals hd domb 1, 1680 syn
1680 14-15/5 förrättas syn mellan Millmark, kärande, och Rådom och Torsby, svarande, på gränsen dem emellan på Boseberget och Runnsjöskogen i närvaro av Olof Larsson, Halsten Jonsson, Olof Olofsson, Erik Jonsson och Lars Matsson för Millmark, Bonde Nilsson, Jon Nilsson, Nils Larsson, Per Larsson, Lars Olofsson, Jöns Nilsson och Olof Jönsson för Rådom och Halsten Olofsson och Per Halstensson för Torsby. Kärandena anser rået på Boseberget vara deras gräns mot Sörmark och ej mot Rådom och Torsby. Svarandena stöder sig på fyra tidigare domar, 1648 ht, 1657 ht (nr 12), 1663 ht (nr 16) och
1669 ht (nr 23).
Kärandevittnen: 1/ Klemet Eriksson i Östmark (c:a 70 år) är född i Östmark, 2/ Anders Olofsson i Långerud (c:a 60 år) har 1638 huggit fall tillsammans med Jon Nilsson i Rådom, 3/ Jöns Olofsson i Östmark (50 år) uppger att Millmark alltid huggit fall mellan Bosebergsrösen och Rönan och Kläggen.
Svarandevittnen: 1/ Sven Jonsson i Sörmark (c:a 60 år) berättar att sal. Mats Jönsson i Sörmark för c:a fyrtio år sedan huggit fall vid Kläggen och då haft tillstånd av Nils Bondesson i Rådom, och dessutom har Sven för c:a trettio år sedan hört av sal. Nils Engelbrektsson i Sörmark att gränsen mellan Millmark och Rådoms och Torsbys utskog börjar i Bosebergsrösen, 2/ Jon Halvardsson i Sörmark (45 år) har alltid hört sägas att rågången i fråga börjar vid Bosebergsrösen och går ned i sjön Kläggen, 3/ Engelbrekt Nilsson i Sörmark (nära 60 år) har sin hustrus jordlott i Millmark men vill dock vittna, att han alltid hört detsamma om rågången, att den går från Bosebergsrösen ned i Kläggen, 4/ Nils Pålsson i Sörmark (c:a 50 år), som bott i Sörmark i tjugotvå år, har samma uppgift som de båda föregående.
Synenämnden beslutar att den omtvistade gränsen skall gå i rösen på Boseberget och därifrån ned i Kläggsjölaggen mittemot "swaget på Willbergsnäset".
|
1620 - 1694 (74 år)
