| _REM |
Sänder här in vad jag har på Höffner. Del 2
MVH: Gunilla Jonsson.
Höffner, en officerfamilj i Prästbol, Fryksände.
Vid vårtinget år 1723, berättade Jon Arvidsson i Åshagen, då 67 år gammal, att hans farfar Bengt Arvidsson bodde i Prästbol, innan officeren salig Mårten Höffner flyttade dit.
Efter det att Bengt flyttat till Åshagen, så hade han och sonen Arvid Bengtsson, Jons far, bedrivit fiske tillsammans med Höffner.
Närke och Värmlands regemente skeppades år 1626 över till stridsscenen i Preussen.
Fryksände knektarna ingick företrädesvis i kapten Mårten Höffners kompani.
Deras antal uppgick till 26, varav två befäl, mönsterskrivare och en korpral från Stensgård.
Möjligen deltog kompaniet i stormningen av biskopsfästet Marieburg 1629.
Av inalles 50 Fryksände knektar som vid denna tid översändes till Preussen, återvände fyra, möjligen ytterligare några som invalider.
År 1629 omnämnes för första gången Prästbol i häradsrättens protokoll.
Kapten M. Höffner, löjtnant 1623 vid C.v Falkenbergs kompani, efternamnet skrivs: Hybbenär, Hyfvenär på 1620-talet.
För år 1624, så hade Höffner rätt attt uppbära skatt från Torsby gård, Röbjörkeby och Persby.
Var han bodde före inflyttning är oklart, möjligen i Rådom, Sunne.
I vart fall ägde han mark där.
Långa perioder befann sig Höffner på tjänsteuppdrag utomlands.
Han var aktiv officer under inledandets fas, av Sveriges stormaktstid då striderna på främmande lands mark var både många och hårda.
Vid inledningen av 30-åriga kriget 1630 deltog dock ej Höffners kompani.
Det befanns vara allt för sargat efter deltagandet i Preussen.
År 1633 befanns kompaniet ånyo stridsberett.
Det omfattade vid mönstringen i Karlstad 29 juni samma år 116 soldater, från Fryksdals och Kils härader, varav nio knektar från Fryksände.
Kompaniet transporterades till Krigsscenen året därpå.
Häradsrättsprotokollen visar vad som hände medlemmarna av Höffnersläkten, både boende på och med ursprung från huvudgården i Prästbol
År 1629 uppnådde Mårten Höffner, förlikning med två bönder i Stensgård om ersättning för en på hans mark återfunnen död älg.
Samma år utsattes kaptens bostället för stöld.
Tjuven visade sig vara en dräng, verksam i maskopi med Olof i Kälkerud.
Olof hade tagit hand om stöldgodset.
Han bötfälldes och ålades att återställa det.
De tvenne kor som Höffners hustru Katarina självsvåligt tagit av Olof som kompensation för stöldgodset skulle, fastslog rätten återlämnas.
År 1634 bötfälls Klemet Arvidsson i Ed- troligen son till Jöns Arvidsson, samt med visshet ,svåger till de blivande storbönderna Björn, Jon och Bonde Nilsson- för att i strid med gällande förbud ha sålt ett älghuvud till Höffner.
Vid vårtinget 1636 anklagade Höffners hustru ynglingen Lasse Klemetsson ,för att tillsammans med en annan legodräng Hallsten Persson, vilken rymt till Norge, ha stulit åtskilliga föremål.
Lasse dömdes till döden genom hängning.
Dock skulle nådeansökan inlämnas till högre instans.
Hovrätten beslutade senare om benådning.
Håkan Torbjörnsson i Överbyn, far till Lasse och en kärnfrisk storbonde,(uppges ha blivit över 100 år gammal) , tillstod att kaptenshustrun förlikts med Lasse genom att av denne mottaga fyra riksdaler.
Förfaringssättet stred mot gällande lag.
Katarina Höffner, ålades att inbetala beloppet till Kronan.
Något egentligt straff utgick ej.
Hon ursäktades av brist på insikt i legala spörsmål.
Vidare skulle Hallstens far, boende i Gunnsjögården, vid nästa ting med ed värja sig, från kaptenskans beskyllning att vara i maskopi med sin förrymde son.
Den 17 januari-1636, fastställdes att Mårten Höffner skulle fritt få disponera Prästbol, ett resultat av lång och trogen tjänst i Svenska armen.
Under åren 1636-1641 , så tjänstgjorde han som regementskvartermästare, en på den tiden hög militär befattning.
Åren 1638-1641, befann sig Höffners kompani i Stettin.
En son Mårten Höffner, uppges ha varit fänrik i faderns kompani 1641.
Sonen Mårten Höffner avled i strid ombord på ett skepp år 1645.
Våren 1640 uppträdde fänrik Per snickare i Rådom , Sunne, som ombud för regementskvartermästare Mårten Höffner
En fordran, en oxe eller sju riksdaler, som Höffner hade på en bonde i Västra Berga, Lysvik, skulle regleras.
Dennes som bekräftade existensen av en skuldsedel, utfärdad 1639 i Svineskans Vorpommern.
Vid häradsrättens möte hösten uppträdde P.Snickare, ånyo som ombud, nu för kvartersmästarens nya hustru Karin Svensdotter.
Benal Persson, Överbyn, storbonde och av häradsrätten utsedd passkontrollant, hade i förtid tagit Per, en av hans söner, ur drängtjänst hos henne av orsak att sonen börjat uppvakta en av pigorna i Prästbol.
Anna var hennes namn.
Benal, som ogillade kontakten, skulle antingen skaffa en annan dräng eller låta Karin återfå hela årshyran.
Det hela slutade med att Benal fick böta.
Dessutom fick sonen Per Benalsson böta för lönskaläge, ty närmandet ledde till att Anna fick barn.
Per blev sedan knekt , utskriven därtill 1642-1648.
Vid hä |
